•OneNovDirection•

[[om du inte läst inlägget att jag kommer sluta skriva på MakeMyDay, kan du läsa det i inlägger under]]

Prolog
Lisa är 17 år och bor i Göteborg. För tillfället har hon sommarlov, men när det inte är sommarlov brukar hon ändå strunta i skolan. De gånger hon sällan går till skolan går hon i tvåan i ett  gymnasium där man inte behövde ha höga betyg för att komma in.

 Hennes pappa, Karl, är en egenföretagare som lyckats bra men måste jobba mycket för att hålla status. Lisas mamma, Jane, är anställd på företaget Karl och jobbar nästan lika mycket som honom. Karl och Jane låter Lisa sköta sitt egna liv och hinner inte bry sig om henne särskilt mycket.
Lisa älskar att vara i centrum, vilket inte är något ovanligt för hennes del. Många personer ser upp till Lisa: om man är kompis med henne får man genast högre status och respekt. 
Hon charmar även killar så att de faller som flugor och älskar att dissa dem om de inte når upp till hennes krav. 
Så ser tillvaron ut för Lisa Ek, innan hon får ett telefonsamtal. Telefonsamtalet förändrar hennes liv på några sekunder.

               •••

Här är Prologen/ Inledningen/ Presentationen av 'Belive in Love'. Hoppas det låter lovande :)
VEM TYCKER NI SKA VARA HUVUDPERSON AV NIALL, HARRY, LIAM, ZAYN eller LOUIS I DENNA NOVELL? Skriv en kommentar om vem du tycker ska vara huvudperson. Den av killarna som får flest röster blir det! 
Del 1 av 'Belive in Love' kommer komma ut 1 augusti, eftersom jag strax reser bort under nästan en månad. Så- börja kommentera vem ni tycker ska få huvudrollen. Ni får till 1 augusti på er! :)
XX

Nu är det såhär att jag kommer sluta att skriva på denna novell som heter Make My Day.
VARFÖR? jag kände att jag inte längre hade någon inspiration och eftersom början inte var speciellt bra, kändes allt bara misslyckat, så jag vill göra en omstart. Det kändes inte heller som allting hängde ihop OSVOSV. Dessutom var namnet inte direkt det bästa, haha.
MEN KOMMER DU INTE AVSLUTA NOVELLEN? Nej, Tyvärr så kommer jag inte att avsluta denna novell, så ni får hitta på ett eget slut. Hoppas det är OKEYY.
KOMMER DU FORTSÄTTA MED EN NY NOVELL? Ja, det kommer jag att göra! Den nya heter Belive In Love och jag har redan börjat skriva på den. :)
Kan garantera att den novellen blir bättre, då jag nu har lite 'novell erfarenhet' (Make My Day var den första novell jag skrev.)
KOMMER MAKE MY DAY NOVELLEN FINNAS KVAR? Ja, det kommer den göra, under kategorin Make My Day - Novell.
NÄR BÖRJAR DU MED 'BELIVE IN LOVE'? Jag kommer börja publicera kapitlena i början av Augusti eftersom jag nu reser bort i nästan en månad utan uppkoppling till Internet. Men jag kommer att lägga upp en inledning/Prolog inom tre dagar.
HOPPAS NI TYCKER DETTA ÄR OKEJ, SJÄLV TYCKER JAG ATT MIN NYA BÖRJAR (mycket) BÄTTRE ÄN DEN FÖRRA.
NÄR PROLOGEN KOMMER UPP, SÅ KOMMER NI ÄVEN FÅ BESTÄMMA VEM AV KILLARNA SOM SKA VARA HUVUDPERSON.
XX

Föregående: (Samiras perspektiv)
När konserten var slut en timma senare blev vi upphämtade av limousinen igen. Killarna anslöt sig till oss efter att ha gått igenom ett hav av fans.oon
Så fort Niall kom in i limousinen kysste jag honom och viskade sedan i hans öra. "Jag älskar dig!"

             - - -

Elises perspektiv 
Jag och Henke hade gått upp till lägenheten där vi bodde för att "lämna några saker" innan vi skulle gå tillbaka till de andra igen.
 "Sätt dig här!" uppmanade Henke mig när jag var påväg till mitt rum. Självklart vände jag och satte mig i Henkes knä. Han pillade med mitt hår och jag log mot honom. Allt var perfekt med den här killen och det fanns tusentals fjärilar som fladdrade omkring i min mage. Hans ögon var fästa vid mig och mina armar drogs som magneter runt honom. Jag pussade honom mjukt på pannan och han log. "Jag kan inte fatta att du gillar mig lika mycket som jag gillar dig!" viskade jag i hans öra. "Jag kan inte fatta att DU gillar mig lika mycket som jag gillar dig!" svarade han och kysste mig.
 Jag ville aldrig släppa honom. Det var i hans famn som jag trivdes som bäst. "Vad tycker du om att vi går ut med det officiellt?" skämtade Henke. One direction killarna snackade ganska ofta om ifall man skulle gå ut officiellt med ett förhållande, alltså så att flickvännen blev lite känd, men kunde även få en massa hat. Ibland när vi varit ute, så hade folk känt igen Samira, men ibland även mig av någon konstig anledning.
 Jag boxade till Henke löst i magen men jag blev sedan allvarlig. "Ser du mig som din flickvän?" frågade jag och Henke nickade och såg mig djupt in i ögonen. "Om Du vill" Jag log och nickade. Mina ögon tindrade säkert som ett barns på julafton. "Skäms du inte över att jag är yngre?" frågade jag Henke försiktigt varpå han tydligt skakade på huvudet. "Du skulle kunna vara femton, och jag skulle inte bry mig. Du är den vackraste personen jag någonsin träffat och jag vill att du ska veta det." mitt hjärta slog en volt och jag kysste Henke långsamt. "Vi kan väl berätta för alla då!" sa Henke och jag nickade. Vi reste oss upp och gick ut hand i hand, men släppte innan vi gick in i Johannas lägenhet, vi ville ju inte att de skulle bli så chockade att de ramlade baklänges.
När vi kom in såg alla ut att ha det trevligt. Alla som hade firat Samira under dagenvar kvar, utom mina och hennes familjer som hade åkt hem till Sverige för att jobba. 
Henke harklade sig och samtliga ansikten vände sig mot oss. "Jo, vi har någonting att berätta..." började Henke. "...det här." Han vände sig mot mig och tryckte mjukt sina läppar mot mina. "Låt mig presentera Elise, min flickvän." Alla tittade chockat på oss, utom Samira då, som log nöjt. Johanna såg ut som hon träffat utomjordingar. "Min bror och bästavän" konstaterade Johanna. Sedan skrattade hon lite och log. "Ni är som gjorda för varandra!" sa hon och mitt leende blev bredare.
             
Louis perspektiv 
Jag kände min mobil vibrera och jag tog upp den ur mina chinos. "Eleanor<3" stod det på skärmen och jag övervägde för en sekund att klicka på röd lur. Men sedan höll jag upp mobilen för de andra så de skulle se varför jag gick ut. 
"Hej sweetie!" svarade jag. "Louis, vi måste prata!" Eleanor hade en vass ton som skar som en kniv i bröstet för varje ord hon sa. "Men vi pratar ju nu." försökte jag försiktigt, men Eleanors vassa ton blev bara vassare. "Vi måste prata mellan fyra ögon, i kväll" jag svalde. "Kan vi inte prata imorgon, jag är hos Johanna nu, vi firar Samira som fyllt arton."
 Jag hörde hur Eleanor drog efter andan. "Och det väljer du framför mig? En random tjej som fyller arton framför mig, din flickvän?" "Herregud Eleanor, man fyller inte arton varje dag, och Samira är en av mina bästa vänner!"
 "Jag kommer till Johannas lägenhet, nu" svarade Eleanor och klickade mig.
 Vad var det med henne? Hela världen kretsade ju inte runt henne, även om det var vad hon ville. Jag gick i Johannas lägenhet igen med en klump i halsen och en väldigt irriterad känsla. 
"Vad är det, Louis?" frågade Therese mig mjukt och kramade mig. Jag slet mig ur kramen och mumlade "inget". 
Therese bytte ett ögonkast med Samira, som genast såg lite ledsnare ut. Jag ångrade vad jag gjort och kramade Therese medan sa "Förlåt, jag är irriterad på Eleanor och tog ut det över dig, jag skulle inte gjort det."
Therese såg genast ut att vara bättre till mods, så jag fortsatte till Harry. När jag kom fram till Harry drog jag in honom i ett hörn. "Eleanor kommer snart, vad ska jag göra?" Harry tittade med en förvånad min upp och öppnade munnen när dörren smällde upp och en fixad Eleanor blev synlig. Jag sprang till dörren, log ett ursäktande leende mot alla som tittade och stängde dörren bakom oss. "Louis, äntligen möts vi igen" sa Eleanor och jag rös till, hon lät precis som den onda när den möter den goda i filmer, sliskig och målmedveten. "Varför måste vi prata?" frågade jag i normal samtalston. Eleanors ögon smalnade "Varför måste vi prataaa" imiterade hon mig med en konstig röst. Sedan blev hennes röst tack och lov normal. "Louis, jag tror att du inte vill träffa mig länge på samma sätt. Gnistan mellan oss finns inte längre." Jag nickade "Ja, du har nog rätt, det är bäst att vi går skilda vägar." sa jag och mötte hennes ögon. Eleanor blinkade, först trodde jag att det var av frustration, men sedan insåg jag att hon blinkade bort tårar. Jag gick fram och höll mina armar om henne, men kände mig lika stel som när man kramar en lärare på en skolavslutning. Plötsligt fick jag en konstig känsla. Det kändes som Eleanor var ett fan som försökte blinka bort tårarna som kom när hon träffat oss, men inte ville visa sig svag. 
Jag kysste henne på pannan och backade sedan långsamt. "Tyvärr så älskar jag dig inte mer, det är slut." Jag hörde själv hur ynklig jag lät och kunde inte hjälpa att en ensam tår rann ner för min kind medan jag tittade på Eleanor. Tjejen som jag till och med trodde att jag skulle gifta mig med, men nu kände jag bara något kallt när jag såg henne.
Jag gick in igen och gjorde på samma sätt som Henke och Elise gjort, harklade mig och sa att jag hade något att berätta. När alla blickar vändes mot mig öppnade jag munnen. "Det är slut mellan mig och Eleanor."

               - - -
Varsågoda, som lovat :)
XX

Föregående: (Samiras perspektiv)
"Jag klaradeeeeeeee det!" skrek jag till pappa och han tog tag i mig och snurrade runt som om jag varit tio år yngre. "Jag har tagit körkort på min artonårsda-a-ag!!!!" skriksjöng jag medan jag hoppade runt. Jag log, detta skulle deffenitivt bli en bra artonårsdag. 
               -  -  -

Pappa betalde och fixade med körkortet och jag behövde fylla i  några papper och ta ett foto som jag lyckligvist blev nöjd med. På något konstigt sätt så var vi därifrån två timmar senare med ett färskt körkort liggandes i mina händer. Jag hade trott det skulle ta flera veckor att få det, men pappa hade tydligen betalat extra för att jag skulle få det direkt.
 När vi kom ut till bilgaraget där Henkes bil stod parkerad såg jag plötsligt en folkmassa stå flockade runt någonting. Jag blev nyfiken och sträckte på halsen för att se om jag kunde se något, men det enda jag såg var att alla hade likadana gråa huvor. Exakt samtidigt vände sig alla om samtidigt som de utropade "Grattis Samira!" och tog av sig huvorna. Då såg jag att det var sällskapet jag lämnat hos Johanna. De backade en aning och en vit jättesnygg bil med ett en jättestor rosett på taket syntes bakom dem. "Den är till dig!" sa mamma. "Från mig, pappa, Niall, Zayn, Louis, Liam och Harry!" Jag bara gapade. De hade spelat riktigt bra! Jag kastade mig i famnen på alla som gett mig min fina bil, men även på de jag visste hade varit smakråd: Johanna och Elise. "Jag kan inte fatta att det här är sant!!" Jublade jag och de andra skrattade åt mig. "Jag är världens freakin lyckligaste just nu, fortsatte jag. Jag har en helt ny bil, världens bästa familj, vänner och pojkvän!" Just nu var mitt liv verkligen perfekt. "Vem vill du ska sitta bredvid dig under din jungfru tur?" frågade Elise och alla spände axlarna, så man kunde se att alla var förväntansfulla. Jag log för mig själv, gick fram och kysste Niall medan jag sa "På min jungfru tur ska... Min fina vän Harry Styles följa med." Jag njöt av att se de andras smått chockade miner. Niall bara log mot mig och jag kysste honom igen, han visste varför jag valt Harry, han hade läst mina tankar.

Harrys perspektiv
Samira gick mot Niall medan hon pratade. "På min jungfru tur ska..." Hon kysste Niall innan hon sa fortsättningen.  "Min fina vän Harry Styles följa med." Smått chockad tittade jag upp mot Samira, men hon var helt koncentrerad på Niall. Hade hon kanske sagt fel? Men när jag två minuter senare satt i passagerare sätet i Samiras nya bil förstod jag att hon verkligen menat mig och jag hade ett stort smile på läpparna.
 Samira körde smidigt ut på vägen. Det var svårt att tro att hon precis tagit sitt körkort, för hon ar väldigt duktig. Taket var nerfällt och musiken var på högsta. "Varför tog du med mig?" skrek jag för att överrösta musiken. Samira boxade till mig på armen och gav mig ett vitt, strålande leende. "Försök inte att få mig att tro något annat, jag vet att det var du som startade upp det här med att jag skulle få en bil!" sa Samira och jag kände hur mina kinder blev varma.

Samiras perspektiv 
Jag parkerade på parkeringen som hörde till lägenheterna, fällde upp taket och hoppade ur min nya bil. Vi ställde oss vid en blå papperskorg medan vi väntade på att de andra skulle komma, och efter några minuter var de där. "Okej, Samira. Det är dags att du får veta din dag hur din dag ser ut." sa Niall. Jag vände mig mot honom och mötte hans perfekta ögon. "Först ska vi äta lunch, sedan ska du tillbringa eftermiddagen på ett spa, och tillsist ska du gå på vår konstert på kvällen, med V.I.P. plats." fortsatte han och jag spärrade upp ögonen. "Tack! Ni är bäst!" Utropade jag och tittade på alla mina fina vänner. 
En timma senare gick vi ut ur dörren från Johannas lägenhet, alla proppmätta av kinamaten som när vi kommit upp till lägenheten redan stått uppdukad, vi gick ner för trapporna och när jag tittade ut genom dörren såg jag en blänkande vit Limousine. Det tog inte många ögonblick innan jag insåg att vi skulle få åka i den. Jag attakerade alla med kramar och sedan gick vi in i limousinen. Det fanns gott om andra saker att titta på i limousinen. Det fanns minst tre tv apparater, eluttag, microfon och till och med ett digitalt trumset. Harry hällde upp champagne och alla skålade - för mig. Det här var verkligen otroligt. 
Efter ett tag hoppade Liam, Louis, Zayn, Harry och Niall av. Innan det gått av gav Niall varsin V.I.P biljett till alla som satt i limousinen. Strax därefter hoppade alla utom jag, Elise, Johanna och Therese av. Inte långt därefter var vi framme vid spaet. 

5 timmar senare
Nialls perspektiv
Vi klev upp på scenen och alla fansen började skrika. Vi sjöng, what makes you beutiful, up all night och torn - tre klassiker. 
Sedan tittade Liam på mig och jag nickade.

Samiras perspektiv
 "Vi vill tillägna en speciell person, ett jättestort grattis på hennes artonårsdag!" började Liam. "Hon är en mycket speciell person för oss!" fortsatte Zayn. "En mycket omtänksam vän!" sa Louis "Och Flickvän för mig" sa Niall. "Välkommen upp på scenen Samira!"
 Jag spärrade upp ögonen. Var de seriösa? Jag kunde inte förstå att det var sant, de grattade mig inför flera tusen personer.
 När jag kommit upp på scenen tog Niall min hand. "Nu tycker jag att vi Hurrar för Samira" sa han. "Hurra, Hurra, Hurra, Hurra" instämde tusentals personer. Det här var det mäktigaste jag någonsin varit med om. När Niall sedan sjöng en låt för mig sprack det, glädjetårar droppade som ett vattenfall ner från mina ögon. När låten var slut kramade jag om alla killarna och gick sedan tillbaka till min V.I.P plats.
När konserten var slut en timma senare blev vi upphämtade av limousinen igen. Killarna anslöt sig till oss efter att ha gått igenom ett hav av fans.
Så fort Niall kom in i limousinen kysste jag honom och viskade sedan i hans öra. "Jag älskar dig!"

           -  -  -
En sån här födelsedag skulle man nog inte tacka nej till :)
Det kommer komma mer drama, promise. Om ni är duktiga på att kommentera, får ni en ny del imorgon!
XX

Föregående: (Johannas perspektiv) Hela sällskapet tog trapporna och vi öppnade min lägenhetsdörr och började sjunga. "Ja må hon leva" först på svenska då killarna försökte hänga med så gott som möjligt, och sedan på engelska. Vi öppnade Samiras dörr och hon satt upp i sängen med både en chockad min och världens största leende. 
               - - -

Samiras perspektiv 
Jag kunde inte sluta le. Alla som jag verkligen älskade hade kommit hit till London på min födelsedag. Mamma, Pappa, Elise med familj, Therese, Johanna, Henke, Liam, Zayn, Harry, Louis och såklart Niall.
 Elises lillebror kom fram med en tårta där det stod "Grattis på 18 års dagen vår egna Samira" Niall tittade hungrigt på den men behärskade sig när han såg att jag tittade på honom, det var ju trots allt min tårta som verkligen var jättefin. "Vem börjar?" frågade Elise till alla utom mig. Inte förrän det skickades fram ett rosa paket förstod jag att hon syftade på presenterna. Denna var från Elises familj. Jag tog försiktigt loss papperet och såg att det var en parfym som jag bara önskat mig av mamma och pappa, eftersom den var så dyr. "Tack!!!" sa jag och kramade först Elise, sedan hennes föräldrar och bror. "Ni vet inte hur MYCKET jag önskade mig den, men ni hade inte behövt, den var jättedyr!" fortsatte jag. Elises mamma svarade. "Elise visste nog precis hur mycket du ville ha parfymen." Jag skrattade och tittade glatt på Elise. Niall räckte fram ett paket som jag öppnade. Det var en ask med gulddetaljer. Inne i asken fanns en tunn guldkedja med ett hjärta och ett  N på. Jag skrattade inom mig. Det påminde lite high school musical när troy ger Gabriella ett T. Men det här halsbandet var mycket finare. Jag lät Niall sätta på mig halsbandet och kysste honom sedan. Följt av awwanden. Therese räckte fram en påse med två bokstäver som fick mig att le: VS. I Victoria Secret påsen fanns massa fina kläder och saker. Jag gav Therese en stor kram. Nu var det mammas och pappas tur och jag intalade mig själv att inte hoppas för mycket - jag hade ju redan fått en massa dyra saker. Mamma räckte fram ett kort. På kortet var det en bil. Jag kunde känna mitt hjärta dunka hårt i bröstkorgen. Skulle jag få en bil? Ett litet hopp började växa inom mig. Än hade jag inte körkort, men från och med denna dagen kunde jag köra upp och kanske få ett. Sakta vände jag på kortet. "Grattis vår lilla Sammi, att du redan blivit 18 år!  Tiden går verkligen fort när man har roligt." Jag kände igen mammas handstil, samma som år efter år skrev mina födelsedagskort. "Om du visar oss detta kort, så kommer vi att betala ditt körkort som du till och med kommer få försöka ta 'just idag, på din egna bemärkelsedag'. Pussar och Kramar önskar Mamma och pappa!" Jag svalde hårt och hoppades att ingen hörde det. Jag hade verkligen hoppats att få en bil och till och med trott det när jag såg kortet. Tårarna brände bakom ögonlocken. Varför? för att jag var besviken.
Men detta var ju jättebra ändå, ganska många pengar skulle gå besparade om mamma och pappa betalade mitt körkort.
 "Vi hade inte råd, med en bil." sa mamma försiktigt och sorgset. Hon hade genomskådat mig. "Det är lugnt! Tack för presenterna allihopa, de var verkligen jättefina!" sa jag och försökte låta stadig på rösten. "Du har inte öppnat mitt och Johannas paket än!" sa Henke och sträckte fram ett ganska stort paket. Jag öppnade det och det var en massa med paket i olika storlekar och färger. När jag hade öppnat alla fanns en komplett outfit framför mig; gulliga shorts, en blå västblus, en bandeu, tygskor, matchande örhängen, armband och solglasögon. Nu visste jag iallafall vad jag skulle sätta på mig. Jag log stort och kramade om Henke och Johanna.

Louis perspektiv
 Min blick var fäst på tårtan som nu var uppskuren och så fort Samira skulle komma ut efter att ha bytt om, skulle ätas. 
Min blick gled över till Therese och jag log stort. Det var något väldigt lugnt över henne, något som jag verkligen gillade. Mina tankar gick över till Eleanor. När vi hade träffats hade hon genast sett att det var någonting som var fel, det kändes verkligen konstigt, men jag älskade inte henne längre. Vi hade tittat på film och spelat kort, men hon hade kommit på en ursäkt och gått hem efter bara några timmar. Jag suckade tyst. "Vad är det boobear?" frågade Harry som hört min suck. Jag mimade Eleanor som svar och han nickade förstående. Jag hade berättat allting för Harry så fort Eleanor gått hem.

Harrys perspektiv 
Jag hade lite dåligt samvete att jag inte ens hade berättat om mina känslor för Samira för Louis, som jag berättade allt för. Den enda som visste var Zayn. Mitt hjärta hade dunkat hårt av avundsjuka när jag sett Niall ge henne halsbandet. Min högsta önskan var att jag skulle få ge halsbandet med ett H istället för N. Samtidigt ville jag verkligen inte förstöra för Niall.
Samira kom ut genom sin sovrums dör och kläderna hon hade på sig satt perfekt på henne, hon var så vacker. "Du är så vacker!" sa Niall som om han läst mina tankar. Samira kysste honom som tack och jag bet mig själv i kinden, hårt för att se ut som jag inte reagerade. 

Samiras perspektiv
"Har mina föräldrar varit allt för jobbiga?" viskade jag till Niall som skrattade. "Nejdå, de är jättesnälla!" svarade han och log. Jag greppade tag om hans hand och försökte att äta min tårtbit medan jag höll kvar Nialls hand. Vi båda skrattade oss igenom hela fikat (frukosten). Det skulle nog bli en bra artonårsdag iallafall.
 "Samira, vi måste åka nu, till din uppkörning!" sa pappa och jag log mot honom. Jag skulle få köra upp i Henkes Audi som jag kört lite de senaste dagarna. De andra skulle stanna i Johannas lägenhet tills jag och pappa kom tillbaka, efter en förhoppningsvis lyckad uppkörning. Jag vinkade av alla med en massa lyckosparkar och jag satte mig i Henkes bil efter ha kollat att övningskörs skylten var uppsatt. Glatt åkte jag fram till körskolan och pappa bytte plats med den som skulle se om jag klarade uppkörningen.
 
1 Timme senare
"Jag klaradeeeeeeee det!" skrek jag till pappa och han tog tag i mig och snurrade runt som om jag varit tio år yngre. "Jag har tagit körkort på min artonårsda-a-ag!!!!" skriksjöng jag medan jag hoppade runt. Jag log, detta skulle deffenitivt bli en bra artonårsdag. 

             -  -  -
Kapitel 26! Ganska långt faktiskt :) Kommentera nu så får ni nästa del snabbare!