•OneNovDirection•

Föregående: "Hjälper du mig att planera Samiras 18års dag som är om tre dagar?" frågade jag honom. Han log och vi började planera. Samira skulle få världens bästa överraskningar på sin födelsedag. Det skulle jag, världskände Niall Horan allt se till. 
              ...
Föregående till delen med Elise och Henke (kapitel 22)
 "Du vet väl att jag inte berättat detta nästan för någon alls." sa Elise ganska tyst. Jag log svagt. "Det betyder att vi kan lita på varandra." svarade jag och Elise tittade upp från mitt knä där hon hade sitt huvud. "Ja!" hennes ögon glittrade och nu log även hon svagt.  

               -  -  -
Elises perspektiv
"Har du någon pojkvän?" frågade Henke plötsligt, ganska tyst. Brydde han sig om jag hade pojkvän? Då kanske jag trots allt betydde något för honom. "Nej, varför undrar du?" blev mitt svar och Henke tittade blygt på mig. Var han blyg? Det var verkligen inte likt Henke.
 "Då skulle jag inte göra så här!" svarade Henke. Göra vadå? Skulle jag precis fråga men hann inte längre innan något jag inte förväntat mig hände. Henke lutade sig mot mig och kysste mig på munnen. Jag log stort medan jag besvarade kyssen. Det var den bästa stunden på dagen, veckan, månaden, året. Jag hade aldrig känt såhär för någon. Hände det här verkligen? Jag skakade lite lätt på huvudet och log, detta var helt otroligt. Henke märkte att jag skakade på huvudet och avslutade kyssen. "Jag var ganska dum som bara kysste dig, säg till om du inte vill ha det såhär!" sa Henke och såg riktigt orolig ut. Man såg att han ångrade vad han gjort. Jag log svagt. "Om jag ska vara ärlig så gillar jag dig. Gillar gillar. Jag var bara inte beredd på vad du gjorde. Jag kunde inte ens våga hoppas att du kände likadant." sa jag och Henke drog en suck av lättnad och pressade åter sina läppar mot mina. Nu log ännu större än innan.

Tre dagar senare

Johannas perspektiv 
Jag trippade ut ur mitt sovrum och in i köket för att inte väcka Samira. Klockan var inte mer än 7 på denna speciella lördag. Jag hällde så ljudlöst som möjligt upp fil och flingor i en skål och började äta. När jag ätit upp gick jag till mitt badrum där jag borstade tänderna och fixade mitt hår och ansikte, sedan skrev jag en lapp till Samira som jag lämnade på köksbordet. Jag tog min väska som jag lagt fram, knöt mina skor och gick ut genom dörren. Henke och Elise stod redan utanför och jag gjorde tyst highfive med båda två innan vi började gå. "Sover hon?" frågade Henke och jag nickade ivrigt som svar. "Men vi måste skynda oss nu!" sa Elise och vi sprang ned för trapporna alla tre. Utanför väntade Niall utanför en bil och inne i bilen fanns en chaufför. Niall kramade snabbt om oss och öppnade baksätet och lät oss sitta där. "De har valt ut en bil men också andra och tredje handsval, så ni får välja vilken ni tror hon gillar bäst." Tio minuter senare var vi inne i bilaffären. Louis, Zayn, Liam och Harry hade med hjälp av en bilförsäljare valt ut tre bilar. "Alla är ju jättefina!" utbrast Elise och jag kunde inte göra annat än att hålla med. Alla tre var märkesbilar och vita, eftersom vi visste att Samira önskade sig en vit bil. Vi valde ut en av bilarna som blev en cab om man fällde ner taket. Bara en halvtimme senare var jag, Elise, Henke, Liam, Louis, Zayn, Harry, Niall, Therese, Samiras föräldrar och Elises föräldrar och lillebror utanför vårt höghus. Detta skulle bli perfekt för Samira. Bakom husknuten stod en vit Limousine och väntade. Hela sällskapet tog trapporna och vi öppnade min lägenhetsdörr och började sjunga. "Ja må hon leva" först på svenska då killarna försökte hänga med så gott som möjligt, och sedan på engelska. Vi öppnade Samiras dörr och hon satt upp i sängen med både en chockad min och världens största leende.
 
               - - -
Samiras födelsedag som ni kanske förstår :)
I'M BACK HOME! KORT DEL MEN JAG HAR INTE HUNNIT SKRIVA ELLER HAFT INTERNET DÅ JAG VARIT BORTA, OSV 
X